TV4Nyheterna har tidigare publicerat Lars Vilks kontroversiella bild och kommer även fortsatt att göra det när vi upplever den vara en viktig del av rapporteringen, och när vi behöver illustrera vad nyheten handlar om.

Vi vet samtidigt att bilden kan upplevas kränkande och ser ingen anledning till att i onödan fokusera på, eller lyfta fram teckningen.

Vi är också överens om att inte publicera bilden på vår webb.
Detta dels eftersom bilden där på ett enkelt sätt kan hamna utanför sin kontext eller sitt sammanhang, dels eftersom en bild eller ett klipp som publiceras på webben kan få en oerhört stor spridning och därigenom provocera många människor i onödan.
/Anne Lagercrantz, Kajsa Ericson

Via facebook har Henrik ställt frågan varför vi inte rapporterat mer om den man i Malmö som erbjudit kvinnor skjuts med svarttaxi och nu åtalats för fem våldtäkter, en grov våldtäkt samt två försök till våldtäkter. Henrik jämför med den mycket mer omfattande bevakningen av Hagamannen, och undrar också varför vi inte publicerar den misstänkte våldtäktsmannen i Malmö med namn och bild.

Jag förstår att det kan tyckas förvirrande, och ska försöka förklara hur jag tänker som utgivare i namnpubliceringsärenden och hur vi som redaktion nyhetsvärderar.

När vi resonerar kring namnpublicering handlar det om brottets art, dvs ju värre brott desto mer sannolikt att vi publicerar namn och bild på gärningsmannen. Det handlar också om gärningsmannens status. Är det en person i förtroendeställning, som exempelvis en folkvald politiker, kan det bli aktuellt att namnpublicera för mindre förseelser.

Generellt är vi i Sverige återhållsamma med namnpubliceringar, framför allt av hänsyn till de anhöriga. I de fall vi väljer att namnpublicera är det vanligt att vänta tills åtal väcks eller dom faller, då vet vi mer och risken att hänga ut en oskyldig minimeras.

De brott som mannen i Malmö misstänks för är oerhört allvarliga. Ändå bedömer jag Hagamannens framfart som betydligt värre. Hagamannen hade svårt misshandlat två av offren, och han dömdes i dessa fall även för mordförsök. En av kvinnorna lämnades våldtagen och svårt misshandlad utomhus i sex graders kyla och rätten menade att Niklas Lindgren hade direkt uppsåt att döda henne.

Flera omständigheter i Umeå samverkade till att rapporteringen då blev så massiv. Övergreppen skedde under en lång tid, en rädsla spreds bland kvinnor i Umeå och polisen begick flera uppmärksammade misstag under jakten.

Samtidigt är publicering till viss del nyckfyll. Ibland är det en enskild reporter eller arbetsledare som fångar upp och driver ett ämne; ibland får vi tips; ibland skuggas ett fall av andra. Själv blev jag faktiskt förvånad att vi inte gjort mer när jag läste på om åtalet i Malmö, och tar också Henriks facebook-inlägg som ett nyhetstips inför att dom faller i målet. /Anne Lagercrantz

Aktualitetsavdelningen på TV4 har ett flertal konton på Twitter. I takt med att allt fler av våra tittare befinner sig på den sociala nätverkstjänsten, tycker vi att det blir allt viktigare att vi finns där.

Idag hörde en person av sig till Nyhetsmorgon och erbjöd sina tjänster för att Nyhetsmorgon skulle få fler followers på Twitter. Men det är inte därför vi finns där. Det är inget självändamål att ha många som följer en. Tvärtom. Anledningen till att vi befinner oss bland de sociala medierna, är för att vi vill föra en dialog med våra tittare. Att bli mer relevanta och att lyssna.

Några av de konton som vi har börjat jobba mer med på Twitter det här året är Nyhetskanalen, Nyhetsmorgon, Kvällsöppet, Kalla Fakta och Politikerbloggen. En del konton är lite mer styvmoderligt behandlade, som till exempel Väderkanalen, Hockeykanalen och Fotbollskanalen. Men förhoppningsvis får vi fason på även dem inom en rimlig tid. Oftast handlar det bara om att hitta någon på redaktionen som tycker det är kul att prata om ämnet med sin publik.

Vill du veta vilka TV4-profiler som finns på Twitter, kan du se det här.

Per-Ola Mjömark
http://twitter.com/mjomark

I kvällens 19-sändning namnger vi den före detta länspolismästaren Göran Lindberg. Det är ovanligt att publicera i det här tidiga utredningsskedet, och det är viktigt att komma ihåg att han ännu inte är dömd för något brott.

Jag motiverar beslutet med hans tidigare höga ställning inom polisen, hur han sökt och fått förtroende i jämställdhetsfrågor, och mängden och allvaret i de brott han nu misstänks för.

Härvan har växt både i omfattning och i tid, och i dag stod det klart att han begärs häktad för ytterligare flera allvarliga sexuella brott samt för koppleri. Under sin tid som polis misstänks han för att under tre år ha tjänat pengar som hallick. Idag finns nio brottsoffer i utredningen mot Lindberg, som sedan tidigare är häktad för en våldtäkt samt för förberedelse eller försök till våldtäkt mot barn.

Jag har avvaktat en publicering eftersom jag inte tyckt att vi vetat tillräckligt mycket som redaktion. Vi måste väga in den monumentala publicitetsskadan som inte minst drabbar de anhöriga. Det är ingen liten sak att med namn och bild utpeka någon som misstänkt för grova sexbrott, och för att ha försökt våldta ett barn.

Mängden och allvaret i de nya misstankarna, samt detaljerna kring de misstänka brotten, gör att min osäkerhet i skuldfrågan minskat, och namnpublicering handlar just om vad vi vet i publiceringsögonblicket. Genom att namnge kan vi också teckna en bättre bild av Lindberg. Vi försöker givetvis att vara så balanserade som möjlighet och också spegla de frågetecken och oklarheter som finns.
/Anne Lagercrantz

När det händer saker som berör många kommenteras det. Både i verkliga livet och i det digitala. Flera sajter har i veckan kört en ruta med ett Twitterflöde. Detta med anledning av tågkaoset i Sverige och Stockholm. Nyhetskanalen valde att visa upp vad folk skrev om SL på Twitter. Ett enkelt sett att ge lite mer information om vad människor tycker om en aktuell händelse. /Per-Ola Mjömark, nätkorre.

16 September förra året sände vi klockan 19 ett inslag om människor som blivit beroende av läkemedel och som hamnat mellan stolarna i vården eftersom ingen myndighet har ansvaret för att hjälpa dem.  Inga läkemedel nämdes i inslaget, fokus var på en riksdagsmotion om läkemedelsberoendet, och inslaget  illustrerade med genrebilder från vårt arkiv.  I bild visades flera läkemedel, bland annat Metadon, flera morfinpreparat, fluoxetin/fontex, seroxat och cipramil. Personen som anmälde inslaget till nämnden menade att det var fel att visa bilder av fluoxetin då den enligt honom inte är berondeframkallande.  Jag och TV4 har svarat att bilderna visades mycket snabbt, att det knappt går att urskilja medicinerna, och att om någon ändå skulle fästa sig vid namnen på läkemedel så kan även antidepressiva läkemedel ge missbruk eller beroende av en mer psykisk karaktär.  Nämnden valde igår att fälla, och anser att inslaget strider mot kravet på saklighet, och att illustrationen kan ge ett felaktigt intryck att alla de visade läkemedlen var narkotikaklassade.

Trist tycker jag. Nyheten var viktig att berätta,  fokus var inte på den någon enskild medicin, och ibland tvingas vi till bildlösningar som är mer generella.  Samtidigt ska vi självklart inte felaktigt oroa någon, och vi måste vara än mer noggranna när vi använder genrebilder och specifika namn/varumärken kan urskiljas. Mer information om Granskningsnämnden, deras beslut, och hur man anmäler finns på www.grn.se  /Anne

Vi har precis firat Johan Stambro, som igår fick Hasse Olssons Ekonomipris, med kanelbullar på morgonmötet! Samtidigt kunde jag berätta att Per Hermanrud  kommer till nyhetsredaktionen.  Konkurrensen har varit stenhård, glädjande nog har över 100 kvalificierade journalister sökt tjänsten, och efter att noga ha gått igenom ansökningarna föll valet på Per Hermanrud, som i höstas belönades med Stora Journalistpriset för årets avslöjande.
Per har en examen i juridik och journalistik, och har jobbat på TV4 sedan 2000. Han började på TV4Sydost, och har under sina år på Kalla Fakta bland annat avslöjat hur dun plockas av levande fåglar, och hur australiska får plågas när merinoull framställs. Reportagen har fått stor uppmärksamhet i Sverige och internationellt.  Per kommer att göra klart ytterligare ett Kalla Fakta reportage, och börjar sin tjänst på nyhetsredaktionen i april. I det ständiga bruset av nyheter blir det allt viktigare för oss att inte bara rapportera vad som händer utan att också avslöja och skapa debatt. Här kommer Per bli ett fantastiskt tillskott! /Anne

Varför visar vi bilderna på den dödsolycka som blev en tragisk inledning till OS i Vancouver? Så här svarade en vår mest erfarna redaktörer Annika Marcus en tittare som hörde av sig efter sändningen i lördags kväll:

Du är kritisk till att bilderna på dödskraschen överhuvudtaget sändes och jag förstår vad du menar. Bilderna är upprörande. Dock är de tagna på långt avstånd och därtill mycket snabba. De här bilderna visades i sportsändningar över hela världen och de kom att bli en mycket tydlig nyhetsbild av en riskfylld sport. Jag var noga med att Anna Lindmarker och Peppe Eng hade en tydligt allvarsam ton för att bädda för ämnet och det landade i ett samtal med vår utsände Maud Bernhagen.

Just nyhetsbilder sysslar jag med dagligen i mitt jobb som redaktör för 19- och 22-sändningarna. När det gäller hänsyn till barn är jag ytterst noga med att aldrig visa olycksbilder med blod, närbilder på skador. Jag försöker alltså undvika konkreta bilder som lätt kan uppfattas av barn. Min hållning är att ytliga krosskador i ansiktet efter en tågkrasch kan vara värre än en abstrakt hög med insvepta döda kroppar efter ett självmordsattentat.

Dödsolyckor är ovanliga i sportvärlden och det är tänkbart att sporttittare inte är lika cyniska som de tittare jag möter med nyhetssändningarna. Jag ska prata med mina kolleger på sportredaktionen för att ta reda på hur de skulle ha resonerat, men jag tror – eftersom alla TV-bolag faktiskt sände bilderna – att de skulle ha fattat samma beslut som jag.

Anne Lagercrantz

Några tittare har hört av sig efter fredagens 22-sändning då vi kunde toppa med det avslöjande Expressen hade i lördagens papperstidning om hur toppchefer på Ikea i Ryssland sanktionerat mutor. Frågorna rör mediekoncentration, och om vi “sitter ihop” med Expressen. Svaret är att vi har ett formellt organiserat samarbete med Expressen på koncernnivå, som bland annat gäller försäljningsavdelningen och gemensamma satsningar som Mobilab. Redaktionellt är samarbetet frivilligt, och sker utifrån respektive redaktions nyhetsvärdering. Själv är jag glad för vi fick möjlighet att publicera Ikea-nyheten i förväg, jag tycker Expressen-reportern Johan Wallquist stod för ett klassiskt och gediget avslöjande, som i nyhetskraft var starkare än det vi själva producerat samma kväll.  Vi har liknande samarbeten med till exempel Dagens Arbete och Läkartidningen. Utgångspunkten är alltid att vi gör en självständig värdering av materialet. /Anne